Abäckner

I tisdagskväll landade jag, Emma, Malin och Kristin på Göteborgs lilla flygplats efter tre och en halv dag i Englands vackra huvudstad. Och det var faktiskt med nöd och näppe som vi hann till bussen som skulle ta oss till Stansteds flygplats flera timmar tidigare. Vi såg säkert inte kloka ut där vi kutade omkring mellan Baker street och vad fasen gatan nu hette som bussen skulle gå ifrån. Men det är ju lite svårt när man får fem olika direktioner från människorna man frågar. Men i slutändan var det något som vi kunde skratta åt, precis som allt annat.
Vi shoppade upp massor av pund, åkte mellan olika sevärdigheter med både tunnelbana, de röda tvådeckade bussarna och båt på Thames.
 
Jag kan inte säga vad som var det bästa. Hela atmosfären var speciell och engelsmännen är så sjukt trevliga. Stor skillnad från Göteborg! Visserligen fanns det svenskar där också, vilket vi kanske borde ha tänkt på vid ett tillfälle när vi satt på tåget. Man ska inte utgå ifrån att ingen förstår vad man säger, haha, men vi fick oss ett gott skratt.
Det finns massor som jag kan berätta om resan, men jag nöjer mig med att säga att jag hade det otroligt roligt och mysigt där.

Om bara några timmar bär det av! Jag har inte haft resfeber varken igår eller idag men lite spänd är jag väl. Jag har velat åka till London länge och nu äntligen blir det av! Sedan har jag bara Australien, Irland och USA kvar innan jag kan dö.
Jag tror att jag har packat allt, men mamma får kontrollera det senare. Jag ska i alla fall INTE glömma tandborsten som jag på något duktigt sätt gjorde när jag skulle till Paris.
Just det! Nu kom jag på att jag hade glömt en av de viktigaste sakerna. Kameran!
Önska mig en lycklig resa, och så litar jag på att Sverige är i ordning även när jag kommer hem!
Kisses!

Bara för skojs skull...

Och han har ju en så go dialekt ändå.
Vi ses och hörs!

Kan det stämma in på mig just nu? Ja, faktiskt. Eller åtminstone i ett avseende.
Just nu sitter jag i skolan efter en prövning i matte B. Jag vet inte hur det gick, men vågar i alla fall påstå att jag inte är helt och hållet chanslös. Det här är inte första gången matten har krånglat till det för mig och det vet de som känner mig. Nu kan jag till och med erkänna att det kanske ligger något i det där med dyskalkyli i alla fall.
Dyskalkyli kännetecknas vid att man t ex kastar om siffror (543 blir 354), visar på dramatiska ojämnheter i ämnet, saknar inre bild av siffror, har svårt för tidsbegrepp och klockan.
Nog känner jag igen mig när jag läser om det. Men det bevisar i alla fall att jag inte är dum i huvudet och inte kan tänka logiskt. Det är ju det jag kan och tycker därför att geometri är bland det lättaste i matten. Å andra sidan ser säkert andra att allting i matte är logiskt på något sätt.
Jag är ju verkligen inte totalt värdelös i några andra ämnen heller. Det är bara otur att jag är inte är dålig på t ex geografi istället eller något annat som inte har så förbannat stor betydelse.
Men jag förblir positiv så ofta jag kan. Har jag nämnt att jag och tre kompisar åker till London om nästan en vecka?
Ja, nu har jag det, och vi kommer ha så sjukt kul!

Även om gamla tanter har en väldigt stor anläggning är det slut på mjölkproduktionen.
Håkan, 7 år

Kvinnor består av äggstockar och så tänker de mer.
Siri, 6 år

Musklerna är som små ballonger som är fyllda med spenat.
Lars, 6 år

Syskon är något som man inte ber om men som bara finns. Jag vet egentligen inte vad de är bra för.
Anna, 6 år

När tjejer kommer i puberteten kommer de på att de kan använda killar till olika saker.
Helga, 8 år

Gamla tanter tycker om att se nakna män, de vill bara inte erkänna det när man frågar dem.
Tone, 7 år

Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder.
Marion, 6 år
Familjeplanering är att fortplanta sig med någon. Då måste man stoppa in vissa saker i varandra, men det är helt privat.
Hanna, 8 år

Om man gifter sig måste det vara för att man älskar någon mera än sig själv. Det tror jag inte blir så lätt.
Ellen, 7 år