Än finns det hopp om vår!

Jag hoppade säkert fem meter upp i luften förut när en hel massa snö gled ner från taket. Efter alla jordbävningar som har varit lite varstans den senaste tiden så kan man ju aldrig vara säker. Okej, vi ligger väl lite bättre till men ändå.
Jag har börjat räkna dagarna nu. Hur långt det är kvar tills jag åker till Spanien, hur långt det är kvar tills jag tar studenten. Men jag glömmer alltid siffrorna när mer och mer saker kommer upp. Nog ser jag ljuset i tunneln alltid. Det är bara ett förbannat litet ljus. Inget som kan göra saker och ting mindre läskiga.
Idag bestämde jag mig för att följa med Emelie och Malin på deras lilla road trip till Jönköping på lördag. Så det blir till att gå upp tidigt och rusta för en hel dag av nöje! Kanske får jag en chans att rädda dem från deras dåliga musiksmak innan det är försent!
Oj, så tiden går! Jag måste ju gå igenom spanskan en sista gång innan mästarnas mästare börjar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0